De flesta resorna i mitt liv har jag gjort med min familj. Som bebis, pojk, tonaring och vuxen.
Och vid varje resa har mors rost kommenderat:
-Uppstallning!
Efter komandot har varje en i Nilssons brodaskara noga blivit insmord. Nagot som varje dag kunde upprepa sig tva till tre ganger.
Sa under mina trygga uppvaxt kan antalet solbrannor formodligen raknas pa en hand.
Med det beetendet i ryggraden borde jag klara mig fint har nere sjalv. Dessutom sa inforskaffade modra mi solskydd med hog skyddsfaktor. Tryggt.
Men icke, Visserligen har jag noga smorjt in mig pa morgonen. Precis allt, fotter, ben, knan, lar, mage, axlar, armar, ansikte, oron och ryggen, denna dock med hjalp. Och visst har det gatt bra eftersom jag varje dag gjort samma procedur aven pa stranden. Men inte idag, da kande jag mig lite for cool och slarvade med andra insmorningen. Jag smorjde noga in ryggen, ansiktet, bena och axlarna. Resten skyndade jag forbi.
Sa nu ar jag flackvis ratt sa brand och det svider. 21 ar och ingen hjarna!
Men lika glad ar jag for det for rodast ar ju Mange!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar