Trots att jag inte ingår i umgängeskretsen så är det här super-kul.
Jag skrattar högt. För högt. Jag sitter ju här ensam, vem är det jag skrattar med? Jag blir rädd och börjar istället små skrocka. Det känns bättre, men rädslan kvarstår. Jag återgår till köks-sysslan.
Men kult var det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar