18:39 19/5 2012

Två nya favoriter. Vitt skilda fina låtar.













Spotifylänkar gör jag dessutom: Little Talks och Boy from school

Himla Himlabad

Det är något fint med människor som törs tycka något med hjälp av det dom vill ha som levebröd.

Krav på Mårts avgång skanderar bara folk utan begrepp

Visst vi åkte ur VM på tok för tidigt. Det roliga skulle ju just till att börja. Men att börja skandera om avgång är väl lite väl! Visst man kan vrida och vända på allt Per Mårts gör. Jag är själv skeptiskt till hur väl scoutade NHL förstärkningarna är. Att Mårts och Garpenlöv har god kontakt med NHL svenskarna är det inget tvivel om. Men hur väl medveten om deras kompetens är dom?
I årets VM trupp har i varje fall spelare som Hedman, Kruger och Stålberg långt ifrån färgat in. Hur många matcher med dessa herrar har förbundsledningen sett? Det som får mig att tvivla på scoutningen av spelarna från andra sidan Atlanten är uttalandet som förbundskapten Mårts hade angående målvaktsvalet. Han valde Fasth pågrund av att han var van vid spel på stor rink samt att han sett Enroth lite för lite!
Vad gjorde då Enroth där överhuvudtaget? Tar man verkligen ut spelare som man sett för lite utav? Var det så gällande fler spelare, exempelvis ovannämnda?

Men det är samma sak där, det är lätt att kasta sten i efterhand. På förhand hade väl laget sex eller sju raka förluster, jag hade nog själv också tagit in så mycket nytt som möjligt. Det är lättare att tycka än att prestera och samtidigt får man inte misslyckas i ett mästerskap som nu Mårts gjort hur ska han då någonsin ha modet att lyckas?

Dikterar om musikdiktatorer på fest

Om livet hade varit annorlunda och jag hade varit 22 år för tio år sedan. 22 år 2002. Då hade jag varit en sådan som bränt skivor för att ta med på fest!
På skivorna skulle det vara något medryckande som ingen annan hört. Jag skulle sätta in den i CD-spelaren och med överlägsen stil trycka på PLAY. Som en posör nöjd över att vara lite exklusiv.

Jag är nämligen en sådan idag.
På fest skriver jag gärna in något på Spotify som så få som möjligt tidigare hört. Alternativ en låt som fallit i glömska för den stora massan. Min tanke om mig själv är att folk ska tänka:
Martin Nilsson kan det där med musik. Han går i bräschen för det som är oväntat bra och kommer på radio om två veckor.

Som tur är har jag hyfsad självinsikt och inser att så tänker inte alls gemene man. Gemene man är nog i allmänhet ganska le mig när det kommer till musik i samband med fest.

Jag är nämligen en sådan som alla dom.
Jag är nämligen en sådan som kan avbryta en annan låt på Spotify i förmån för mitt egna val.
Jag är nämligen Khadaffi, Mubarak och Tengil då det gäller rätten att använda musiktjänsten under fest.
En sådan som torde sig ha så bra musiksmak att en lista för allmänheten skapats.
http://open.spotify.com/user/martinenilsson/playlist/5pqeAbkLBbjf8EX4euZ53u

Men det har blivit bättre.
För förr var jag nämligen en sådan som slutade lyssna på något då för många började lyssna på det.
För förr var jag nämligen en sådan som hänvisade till en annan låt av samma artist då någon spelade en känd hit. Mest för att mästra.
För förr var jag en som oftast påstod sig hört det mesta.
En sådan som ibland skarvade lite och påstod sig lyssnat på låten sedan den släpptes. Helst tidigare än då.
För förr, då det kom till musik, så var jag en stropp.

Efter idag, eller sedan någon månad tillbaka, är jag lite bättre ändå. För efter Norrlandsmästerkapen med Tvpucklaget födda -97 så har jag kommit till insikt. Min musik är gårdagens grej. I omklädningsrummet spelades artister jag aldrig hört. Jag var gammal trots mitt idogt lyssnande på P3. Det var inte bara det att artisterna var för mig okända, det var dessutom bra.

 Det är skönt att komma till insikt.